Lena ”Kolenka” Rammi

Living in the darkness you have to carry on.

“This darkness holding me
reminds me of my own mortality
Embrace this moment,
remember
We are eternal,
all this pain is an illusion”

Black and white graphic, paper, ink, gel pen.

Katarina Warrenstein:

Jag sysslar med tomrummet

Allt det som inte finns. Som kan fyllas. Det som saknas. Det är som varit något.
Hur fylla tomrummet?
Någon har gått, rest iväg, försvunnit, övergivit. Kanske är det jag som går? Nuet är förbi.
Ett minne glimtar till. Någon träder fram, kliver ut ur ett svartvitt foto, steget ut till mig, nästan framme men försvinner igen.

”Moss-sculpturer”

Varför använder jag mossa i skulpturen? Det är en fråga jag ställer mig. Det kan vara så att det är tidens gång som jag vill uppmärksamma. Det kan också vara en känsla av att allting är väldigt länge sedan, att allting hör ihop och blandas samman. Vantar hör ihop med mossa med pinnar med burkar, som i minnets och fantasins olika gångar. Allt får en slags mening, som i en dröm när jag vaknar upp och undrar hur kunde jag drömma så underligt, något betydelsefullt har hänt mig, både i drömmen och i skulpturen. Jag är medlem i en mystisk krets, mänskligheten som inte riktigt vet vart den är på väg förutom att vi nästan snart är framme.

Christina Hedlund:

Det mesta talar för att det går åt skogen. GAME OVER
Börjar inte på en ny duk förrän alla möjligheter är uttömda: det händer att något oväntat uppenbarar sig, vill komma till tals och har en form som sliter med sig allt det andra.