Min metod är att öva ömsesidighet mellan kroppen och rummet genom perception som är samröre med rummet , inte betraktelse.

Perception är ett ekologiskt fenomen där platsen inte är bakgrund utan medskapare.

Kroppens -en lyssnande organ- har med rummet en ’situerad’ kontakt som är unik inför varje situation eller projekt.

Materialet bär alltid spår av tidiga kontakter med andra kroppar. Jag samlar inte objekt eller material, jag samlar förbindelser. Det är i den dynamiska relationen som konsten och livet sker.