MONGOLIAN SESSIONS – en serie målningar gjorda efter två resor i Mongoliet. Det första resan var på Trans-Sibiriska järnvägen, från Moskva via Ulan Bataar och till Beijing, den andra var en ridresa på den Mongoliska steppen med Stepperiders i tio dagar. Resorna har inspirerat mig till målningarna, de första tre är målade med en känsla av att färdas i landskapet, landskapet som kropp. Målningarna med geometriska mönster har jag målat efter ridresan, där vi bland annat besökte Kara Katoum en stad som Djingis Khans son grundade, där en de buddhistiska templen fortfarande finns kvar, de påminner mycket om templen i den Förbjudna staden i Beijing. Färgerna och mönstren har inspirerat mig till att måla geometriska mönster. Där det intellektuella har kommit först med att skissa upp själva mönstren och där måleriet och färgblandningen har varit en mer intuitiv  del i arbetet.

Görandet, skapandet om det är en skulptur, en film eller en målning som fungerar som en tolkning av en upplevd verklighet filtrerad genom mina erfarenheter, min kropp. En idé sätter igång processen, något jag ser, funderar på sätter igång och jag samlar, provar, hittar, GÖR och till slut kanske det svarar mot idén, känslan, upplevelsen som jag vill förmedla. Till slut kan det ”sitta”, det stämmer. Det handlar om mänskliga erfarenhetsvärldar, som orden inte riktigt kan beskriva, det kan konstverket uttrycka, jag är intresserad av dialogen omkring verken. Mellan mina verk och andras.
Mellan mina tankar och andras. Den franske filosofen Maurice Merleu Ponty skriver om den egna kroppen i förhållande till rummet och tiden: “My body is the fabric into which all objects are woven, and it is, at least
in relation to the perceived world, the general instrument of my comprehension.”