VERKA En utställning i seminarieform där hela galleriet tas i anspråk

PROGRAM

Filmerna Safe Slut och Apple visas under hela utställningsperioden i projektrummet.

SAFE SLUT– en karneval genom Valla torg
Thérèse Kristiansson / The New Beauty Council och Theresa von Hofsten, Hannah Goldstein, Karin Drake, Maria Breide, Sara Ullman, Emma Lundqvist, Hedvig Nathorst-Böös

I början av maj 2009 iscensatte en grupp kvinnor en karneval genom Valla Torg. Med visselpipor och tamburiner drog de genom mörka skogspartier och graffade gångtunnlar endast iförda helkroppsmålningar som föreställde den ”slampigt” klädda kvinnan.
Aktionen och dokumentationen från denna undersöker vilken makt de idéer om det offentliga rummet som skapas i media, av politiker och polisen, har på kvinnors sätt att röra sig och uppföra sig, t ex i nattens mörka gator och passager. Idéer om otrygghet begränsar kvinnors liv fast det offentliga rummet egentligen är tryggare för kvinnor än för män. De falska föreställningarna om kvinnors utsatthet i det offentliga rummet regisserar beteenden och reproducerar bilden av att kvinnor ska vara rädda i det offentliga rummet, medan man förflyttar fokus från våldet och våldtäkten i det privata rummet/hemmet. Safe Slut undersöker hur man genom att appropriera detta farliga rum och tar över det med sin egen kropp kan omprogrammera dess föreställning/idé/rykte och ta tillbaka rörelsefriheten.

APPLE
Apostolos Zerdevas

Verksam i Aten, arbetar med video och fotoinstallation.
Hans arbeten kretsar kring terrorism och dess inverkan på samhället.
I Apple (2008) använder Zerdevas en estetik som är inspirerad av autentiska propagandavideor för att undersöka hur bilden av terroristen kan användas i olika sammanhang med olika syften. Han vill problematisera terrorism som historiskt och socialt fenomen och fördjupa analysen bortom den masshysteri som skapats efter 11 september 2001.

TORSDAG 10 SEPTEMBER

18.00
Arkitektur och stadsmiljö
Sven Eggers

Sven Eggers presenterar tre verk. Oligopause visar skymningen med hjälp av en diakarussell. Black Maria och Abandoned Chapel är två arkitekturmodeller från 2009. William Dicksons Black Maria, en ladugård från 1893 på Thomas Alva Edisons gård i Orange nära New York, var världens första kommersiella filmstudio. John Hejduks ovanliga Abandoned Chapel i Riga ritades 1989 men lämnade aldrig idéstadiet. Oavsett deras förverkligande eller icke-förverkligande tolkas båda på
lika villkor, med utgångspunkt i efterlämnade ritningar. I sin likabehandling tolkas båda projekt utifrån idéstadiet och överförs i modellens reducerade språk till en annan tid.

FREDAG 11 SEPTEMBER

18.00
Kryphål i stadsmiljöer
Elisabeth Högdahl fil dr. i etnologi, Lunds universitet

En stad – en plats där många människor rör sig på en begränsad yta. Men hur gör man egentligen staden till en bra plats? Detta är en fråga som sysselsatt en mängd planerare och stadsutvecklare genom åren, och olika strategier har skapats för att uppnå det önskade resultatet. Det är emellertid uppenbart att det inte är så enkelt att skapa strategier för ”den goda staden”. Platserna gäckar oss ständigt, det som var tänkt att bli så bra blev istället rätt misslyckat, och människorna som använde platsen gjorde inte som det var tänkt att de skulle göra. För människor gör inte alltid som man tänkt sig, de hittar kryphål – möjligheter att manipulera med det givna – som också får konsekvenser för städerna. Det är dessa kryphål som det här handlar om. Kryphål kan handla om platser, men också om möjligheter att manipulera med givna regelverk och normer. Det kan vara nästan vad som helst. Gemensamt för kryphålen är dock att de ger tillfällen till aktiviteter som gör något med platserna, de ger möjligheter till människor att påverka platsens innehåll och funktion. Frågan är då hur man ska planera för att inte täppa till dessa möjligheter till expansion och idérikedom som kommer ”underifrån”? Hur kan dessa vardagskreativiteter bli en tillgång för staden?
Elisabeth Högdahl forskar kring plats- och mångfaldsfrågor. Hon har letat kryphål såväl hemma som annorstädes, men arbetar just nu på Campus Helsingborg, Lunds universitet. Föredraget diskuterar kryphålen som en möjlighet för städers utveckling, med exempel och fotografier från olika platser runt om i världen.

19.30
Artist talk På engelska – In English
Takashi Mitsui

Takashi Mitsui works on projects that include several different art works ordered under a common theme or concept. The works produced often have simulative, fictitious, interactive or architectural characters. The starting point is a concept or idea for an artwork that will then be further developed to reach the final shape of its creation. Materials and techniques have no priority in Mitsui´s practice, which means that he will utilise any possible technical, material or expressive form that the work requires.
An important part of Mitsui´s working process is a 3D-CG-program that he uses frequently in the planning stages of installations. 3D-programs can be used for finding the exact measurements of components, the dimensions of whole works and for determining their visual characteristics in advance. They are especially suitable for making pre-studies for architectural and mechanical constructions.
In his presentation Takashi Mitsui will show some examples of projects realised in the last few years while working in various artist-in-residence-programs in Scandinavia. These projects include kinetic and sound installations, and interactive video installations concerned with technological, physical and environmental themes.

LÖRDAG 12 SEPTEMBER

18.00
Kanslibyrån – konstnärerna John Huntington och Per-Arne Sträng

Kanslibyrån är ett konstnärligt samarbete med en agenda. Det de ser är en kamp i vardagen där rationalitet, lydnad och effektivitet ifrågasätts på ett både publikt och personligt plan. Verksamhetens mål är att verka för irrationalitet och trots, och lyfta detta som viktiga sätt att handla. Kanslibyrån genomför aktioner i allas vår vardag: på gatorna, i affären, i hemmet, i de offentliga institutionerna och i media. Det är i det närliggande som invanda normer och konventioner ifrågasätts, och handlingarna är utformade så att det lätt går att känna igen sig. Aktionerna är ofta subtila, ibland nästan försiktiga. Ambitionen är att ifrågasätta det som anses normativt, och motståndet är ett sätt att motverka rutinmässigt tänkande, där kaos i den vardagliga verkligheten ses som något konstruktivt.

www.kanslibyran.se
www.per-arne.se
www.johnhuntington.se

SÖNDAG 13 SEPTEMBER

16.00
Design Democracy – Go Your Own Way
Joel Hurlburt

The Coming Autodidactic Society: open-source, sharing, creative-commons and the movement towards self-driven learning and development in a creative society.
With the ever-expanding proliferation of ways to mine for information, make contact, and learn just what one needs to know, how will working styles change in the years to come? What will happen as people begin to find their own way to distribute what they know, and find what they want to learn? What about the dichotomy of the individual’s dependence on this anonymous group of sharers, the “creative commons?”
How are sites like instructibles.com and wikipedia.org and blogs like makezine.com afrigadgets.com affecting the way we give and take from the world “pool” of information? What instruction (or insight) is not worth sharing, in a time when anything is worth knowing to someone someplace? DIY anything, in a world where anyone could make real any concept they have, what happens to the lines between viewer, maker, buyer?
This will be the beginning of a discussion. Joel will begin with some of these questions, then the floor is open. How are you experiencing or interacting with this wider “pool of knowledge”? What do you feel is missing in the world of collaboration, and open-source material? Do you DIY, why?
Bring your own references of useful sites, ideas for ways to improve interactions between individuals, and questions about sharing/hacking/making, and let us begin to figure out for ourselves what is in store for a creative society.

Ulla West Studio 44 Stockholm

18.00
Roboten – Skulpturen som går sin väg
Ulla West

Ulla West ville göra en skulptur som går sin egen väg. Roboten O#X är ett utvecklingsprojekt som pågår sedan 2002. Det startade i samarbete med två examinerande studenter på KTH och har sedan dess vidareutvecklats i samarbete med en ingenjör, en programmerare och en designer. Roboten drivs av motorer och uppladdningsbara batterier, reagerar på omgivningen via ljus och värmesensorer. Olika funktioner har utvecklats, t ex tal via en röstsyntes kopplat till sms. Den ritar sin väg på golvet. Via en sändare på roboten och RFIDtaggar på golvet avläses robotens rörelser i rummet. Den första versionen av roboten, O#1 Den Obönhörliga, var en androgyn tiggare-soldat iklädd rustning-uniform-korsett, en kostym sydd av vadderad silkessammet som tryckts i camouflagemönster. En förföljare. Roboten är visad bl a på KTH, Kulturhuset, Stockholm Art Fair, Gotlands Konstmuseum och Galleri Mejan.
Sju små missiler, The Rolling Stones, är robotens arvingar som rullar runt planlöst på Tensta Konsthall 17 juni-19 september. En av dem, “Have you seen your mother baby standing in the shadow” trasslar in sig i sin klädnad.
Moder-roboten O#X ska rita omslaget till boken om sig själv som trycks i höst.
Robotens tid är förbi, den ska sprängas och resterande delar blir starten till nya idéer.

TORSDAG 17 SEPTEMBER

18.00
Be realistic – demand the impossible!
Alessandra Di Pisa

En introduktion till Internationella Situationisternas verksamhet och visning av konstverk skapade av studenter på KTH Arkitekturskolan.
Med Guy Debord i spetsen var Internationella Situationisterna, en vänsterorienterad konstnärlig och politisk rörelse, verksam i flera länder mellan 1957-72. Situationisterna såg som sin uppgift att befria människan från ett allt mer kapitalistiskt orienterat samhälle, ett skådespelssamhälle, där individen reduceras till en passiv åskådare utan möjlighet att själv utforma sitt liv eller sin omgivning. Situationisterna förespråkade en revolutionär konst, ett ”gesamtkunstwerk”, som hade som sitt huvudsyfte att påverka och omdana den existerande samhällsstrukturen. Konstnären och åskådaren skulle inte längre särskiljas, utan envar skulle aktivt delta i en ständig förändring av stadsrummet, som skulle agera plattform för kreativ lek. Som grund för sin konstnärliga verksamhet använde sig Situationisterna av olika aktivistiska metoder, däribland ”detournemant” och ”derivé”, där den sistnämnde var en sorts drift genom staden som syftade till att observera stadens fysiska och psykologiska miljöer samt medvetandegöra hur dessa påverkar sinnestämningar och beteenden.
Inspirerad av Situationisternas verksamhet ämnade kursen Be realistic – demand the impossible! väcka frågeställningar kring det urbana rummet och individens förhållande till staden. Genom att använda sig av situationistiska metoder utforskade studenterna i sina verk individens möjligheter och begränsningar i förhållande till staden, dess arkitektur samt dess för- och påbud.

19.30
”Att dela ett samhälle”

Sedan oktober 2007 har konstnärerna Janna Holmstedt, Anna Högberg, Johan Tirén och Johan Waerndt samarbetat med planerare på Regionplanekontoret kring RUFS 2010 (Regional Utvecklingsplan För Stockholmsregionen, 2010).
Johan Tirén och Anna Högberg bjuder in till ett samtal med nyckelpersoner i den pågående planprocessen. Martin Ängeby och Jonathan Metzger bidrar på olika sätt till det man nu vill utveckla som ett socialt perspektiv i regional planering. Med rubriker som Stärk sammanhållningen och Frigör livschanser utvecklas strategier för att komma till rätta med ökad segregation, tillitsbrist och demokratiunderskott. Hur planerar man för en social infrastruktur utan att det blir en social ingengörskonst? Planen görs på uppdrag av våra representativa politiker, och skall fungera som ett beslutsunderlag oavsett majoritet. Den blir trots sin oberoende position gentemot partipolitiken en ideologisk produktion, och i stora drag, en visionskrivning över vårt framtida samhälle.
Under 2009 har tre individuella projekt producerats. Denna kväll blir en exklusiv introduktion till det sammanhang som konstnärerna arbetat inom. En utförligare presentation av konstprojekten kommer att äga rum på Marabouparken Open engagement måndagen den 25 sept.
OBS Plats: Regionplanekontoret Fatburen Västgötagatan 2, 5 tr (T-bana Medborgarplatsen) kl 20.00 Alt. gemensam promenad genom staden från Studio 44 avgång 19.30
Osa Anna Högberg 0736 400043/ Johan Tirén 0736 465873

FREDAG 18 SEPTEMBER

18.00
Utvägar
Team Alpha

Team Alpha har gjort byteshandel åt Kungliga Myntkabinettet, anlagt ett idéalboende för flyttfåglar i en invandrartät förort, hjälpt företagare att fånga förrymda insekter, skapat skuggspel med soldränkta festivalbesökare, startat gran-eldnings-traditioner. Allt med viljan och målet att skapa sammanhang och mening tillsammans med människorna på de platser de fått möjlighet att utforska.
Team Alpha försöker hitta nya utvägar åt oss alla. Bakvägar, nödutgångar, maskhål, kryphål, passager, luftslussar, flyktvägar… utvägar i ett samhälle som både erbjuder oanade möjligheter att gå vid sidan av de upptrampade stigarna och samtidigt arbetar hårt för att hindra dess medborgare från att förirra sig utanför rollen som samhällsnyttig konsument.
Alla når förr eller senare ett läge då en utväg är desperat efterlängtad.
Möjligheten att hitta en utväg sammanfaller med drömmen om frihet.
Team Alpha består av Rikard Fåhraeus, Ylva Sanner och Anders Lindgren. Till utställningen Verka på studio 44 söker Team Alpha utvägar, och finner dem.

19.30
Drömlaboratorium
Charlotte Åberg och Lott Alfreds

En dröminstallation och interaktiv performance av Charlotte Åberg och Lott Alfreds, som tidigare har använt fragment från drömberättelser både från Sverige och Albanien och illustrerat dem i ett flertal videoverk.
Drömlaboratoriet på Studio 44 är ett utforskande av människors drömmar direkt på plats. Besökaren erbjuds möjligheten att kliva in i ett konstverk och utgöra en del av det. Installationen består av en säng med en tillhörande huv, försedd med en mikrofon och två videoprojektioner. Temat för dröminstallationen är mardrömmar, och besökaren berättar sina mardrömmar i skydd av huven. Installationen omfattar även två nya videoverk skapade av konstnärerna. Före sänggåendet serveras besökaren en gråaktig dryck av en insektsbeklädd varelse som är en del av deras performance.
I drömmen förekommer en kommunikation på ett underliggande språk som ingen kan greppa direkt. Det är ett intuitivt språk som liknar konstens språk och det som intresserar konstnärerna är att alla människor bär på det här språket. Drömberättelserna berättar något som vi kanske inte tidigare visste om. Då handlar det inte längre om den enskilde drömmaren utan ett skapande av en gemensam plattform för något som är angeläget att berätta om vår tid.

LÖRDAG 19 SEPTEMBER

16.00
Illusion eller verklighet: Om konst och politik i det samtida Kina
Eva Aggeklint doktorand på avd för kinesiska, Stockholms universitet

Många av 1980-talets kinesiska konstnärer trodde på konstens förändringskraft, kanske som ett slags reaktion mot Kulturrevolutionens extremism. Andra försökte demontera den institutionella konsten genom att forma dadaistiska strategier. Grundaren av Xiamen dada, Huang Yongping ville bland annat förstöra konstverkens värde genom att bränna alla konstverken efter en utställning. Zen eller Chanbuddhismen inspirerade konstnärer som Huang Yongping och Xu Bing. De intresserade sig för konceptkonsten och text och meningslöshet; ett ganska aktuellt ämne med tanke på den propaganda som varit rådande under Kulturrevolutionen. Konstnärerna påverkades starkt av massakern på Himmelska Fridens torg för tjugo år sedan. 1989 är en tydlig vattendelare mellan nutida och samtida konst. De flesta konstnärer kunde inte längre tro på konstens möjlighet att förändra samhället. Den sk cyniska realismen föddes under 1990-talet.
Föreläsningen kommer att presentera ett antal samtida konstnärer som arbetar med performance och foto, t ex Huang Rui, Liu Jin och Qiu Zhen. Presentationen bygger delvis på intervjuer med konstnärerna gjorda hösten 2008 i Beijing. Politikens makt över censur har format den samtida konstens uttryck. Cynism, humor, satir och ironi är några av ingredienserna som får konstens innehåll att cirkla kring vad som är illusion och vad som är verklighet.

18.00
Safe Slut – en karneval genom Valla torg
Thérèse Kristiansson, Kristoffer Svenberg/ The New Beauty Council och Theresa von Hofsten, Hannah Goldstein, Karin Drake, Maria Breide, Sara Ullman, Emma Lundqvist, Hedvig Nathorst-Böös

Genom samtal och iscensatta situationer samarbetar The New Beauty Council, NBC, med personer och institutioner som formar och tolkar stadsrummet. Syftet är att göra staden flexibel så att fler gillar den mer och att använda konst för att skapa innovativa produktionsstrategier genom nya möten och dialoger. NBC använder sig av karnevalen och konversationen som metod i publika konstprojekt, samtalsserier, iscensättningar och performance, för att undersöka hur olika begrepp av offentlighet kan förstås och hur begrepp som skönhet och fulhet kan (om-)definieras.
NBC jobbar med frågor som vem staden är till för, vem som bestämmer hur den ska se ut och fungera. Initiativtagare är Annika Enqvist, Anna Kharkina, Thérèse Kristiansson och Kristoffer Svenberg.
NBCTV av Kristoffer Svenberg är en 19 min video som varvar dokumentationer från seminarieserien Ändrade perspektiv med bilder från Stockholm. NBCTV – New Beauty Council Television är en del av ett undersökande och ett uttalande om möjliga vägar att påverka, reflektera och verka I staden.
Seminariserien Ändrade perspektiv presenterades av The New Beauty Council (c/o Stockholm Stads Stadsmuséum) och arrangerades av Thérèse Kristiansson och Annika Enqvist.
www.newbeautycouncil.org

Galleriet & Projektrummet

10 – 20 september 2009

Apostolos Zerdevas
Sven Eggers
Elisabeth Högdahl
Takashi Mitsui
John Huntington
Per-Arne Sträng
Joel Hurlburt
Ulla West
Alessandra Di Pisa
Team Alpha
Charlotte Åberg
Lott Alfreds
Eva Aggeklint
Thérèse Kristiansson
Kristoffer Svenberg
Theresa von Hofsten
Hannah Goldstein
Karin Drake
Maria Breide
Sara Ullman
Emma Lundqvist
Hedvig Nathorst-Böös

UTSTÄLLNING OCH SEMINARIUM OM KONSTNÄRLIGA STRATEGIER I STADSRUMMET

Verka är ett sällsynt imperativ, som uppmanar till att ta plats eller agera, med en möjlig politisk ton. Det ger associationer till konstvärlden, som en verbifiering av ordet verk. Verka betyder alltså inte bara agera i största allmänhet utan kan ses som en uppmaning (eller en stillsam beskrivning av) att skapa just (konst)verk. Verka är dessutom namnet på Studio 44:s utställning i seminarieform som erbjuder ett fullmatat program med föredrag, konsthändelser och samtal kring bl a kryphålsteori, könsaspekter i stadsrummet och kinesisk konstaktivism.