16 november - 3 december 2006

Anastasia Ax
Frederik Bergman
Carin Hilderbrand
Thèrése Wigzell

ANASTASIA AX

I den utställning jag presenterar på Studio 44 vävs skulptur och teckning samman till en expressiv värld fylld av smärta och förtryck, uppror och motstånd.

FREDRIK BERGMAN BLIX

Fredrik Bergman Blix arbetar med att bygga upp kontraster i bilderna; ett strikt rutmönster möter organiska former som tecknas direkt i tjocka lager av våt färg, för att plötsligt övergå i ett virrvarr av olika måleriska uttryck.

Han intresserar sig för hur man "läser" bilderna, laborerar med vad som sker när målningarna omväxlande indikerar yta/rumslighet, landskap/konstruktion och föreställande/abstrakt.

CARIN HILDEBRANDT

Hus
Jag utgår från befintliga hus, och sen går dom sina egna vägar

THÉRÈSE WIGZELL

Thérèse Wigzells målningar hänger framför oss som påtagliga erfarenheter. Motiven är tydliga och sinnligt bejakande. Ändå är de egendomligt referenslösa. De tycks existera i en egen odefinierad rymd med egna lagar gällande ljus och perspektiv. Vad är det vi ser? En rosa bulle? En stjärna? En prick? En abstraktion eller en avbild? Ett tecken eller en symbol? Målningarnas av allt att döma medvetet och frivilligt formulerade oåtkomlighet gäckar vår vilja att förstå. De finns, uppenbarligen. De visar sig oblygt, träder fram i enskild prakt. Alla pekar mot sitt eget centrum, sin egen navel. Sitt eget universums gåtfulla upphov.

Thérèse Wigzells målnigar tycks ställa något slags frågor, men de är inte ifrågasättande på så sätt att de underförstått sitter inne med ett svar. Frågan blir hängande i luften - som en sinnlig fluktuation i intet.